Som vissa av mina läsare kanske har noterat har jag skrivit en recension i Arbetet av den nysläppta SD-komedin ”Flaggan”.
Den får väl kanske, tja… en och en halv av fem trepilar? Mest för att det var en ganska bra illustration av den sociopatiska grymma SD-andan, på sina håll.
Antisemitiska hatsajten Fria Tider skrev om den, fast mest med fokus på det de redan visste. D.v.s. att jag oväntat fick pengar av SD för att kartlägga folk som skrev högerextrema grejer via nån som jag var förälskad i som 19-åring.
Sen hände en del annat. Norska nynazister började tydligen prata om mig. Jag nämner det, eftersom det är relevant för det som hela recensionen handlar om. Mer om det senare.
Regissören Micke Lindgren svarade i alla fall också på min recension, efter att jag lagt upp den på Instagram:
Det var ju en snäll kommentar. Kul att du läste!
Kompisar jag visat den för har reagerat i stil med att han är dålig på olika sätt. Jag fattar känslan. Men jag tror faktiskt inte att det mest intressanta här är om Micke Lindgren är snäll, feg, antirasist, rasist eller en bra eller dålig person.
Det handlar snarare om att gränsen mellan ”en vanlig vit man i normen” och ”en SD:are” är så luddig att inte ens jag som antifascist kan definiera den.
Jag har också varit antirasist och dessutom feminist sen tonåren. Enligt mig själv. Det tycker jag nog inte var värt så mycket nu. Eftersom det knappt fanns en analys av vad det skulle innebära i verkligheten.
Och det är kanske här Micke Lindgren och jag faktiskt är överens. SD:are är vanliga människor. Fast jag har en annan ingång än vad han har:
Det är just det som är problemet.
Micke Lindgrens analys verkar däremot innehålla det jag hörde från honom innan jag skrev artikeln. Han tycker inte att det SD står för är nazism utan en “idé om en homogen nation” och exemplifierar det med… Mattias Karlsson. Han vet även att den tokrasistiske Jens Ganman ”egentligen” är en “gammal sossehumanist”.
I Klennells podd säger han att om han ska kalla nån för “rasist” så ska de ska uppfylla hans “stränga kriterier” för det. Han får, med all respekt, ursäkta mig för att jag tycker att hela upplägget är gjort för att just han, eller såna som han känner igen sig i, inte ska behöva kallas rasister. För det verkar tydligen så jobbigt?
I samma podd höftar han klyschor om att södermalmare är vänster men inte vill bo med invandrare. Han kan dock inte förankra det här i verkligheten när Klenell googlar. “Det är bara en känsla av att det förändras väldigt snabbt”, säger Lindgren.
Han brer även ut sig om “Perioden 2010” där “åsiktskorridoren” gjorde att man inte kunde ha rationella diskussioner om invandring. D.v.s. samma årtal som svensk media lyfte SD in i riksdagen. Och Agnes Wold är “för slarvig” och… (dessutom) “en kärring”, snarare än en genocidal fascist som önskar transpersoners undergång.
Här kommer vi in på det, kan nån som är Den Andre (i det här fallet “en kärring”) också vara en fascist som hotar den svenska demokratin? Eller fastnar det i att det där är en sån där “den andre” som kanske är skojig för att hen inte är som du? Det är det som är problemet.
Därav kanske grundanalysen att det inte är så jobbigt med sånt som inte drabbar en själv? Jag tackar för inbjudan till att podda med honom. Det kan vi förstås göra. Jag måste bara starta en podd först. 😅
Jag har faktiskt försökt, kring 2015. Hade en israelisk väninna som kommenterade uteslutningarna med mig, apropå ämnet. Följden var att nazistsajter sa att jag hade jämfört Gustav Kasselstrand med en häst… vilket jag inte hade gjort. Jag sa att Mattias Karlsson kunde utse sin favorithäst till ordförande istället. En uppenbar referens till kejsar Caligula, tyckte jag. Men det är ju inte som att ”bönder” (som man säger i SD) har nån sorts vanlig allmänbildning…
Det är precis sånt där som inte drabbar den som är en del av den självklara normaliteten, där man bara kan sitta och ha roligt åt “den andre”. Säkert många gånger helt obemärkt och omedvetet.
Med allt det sagt. Jag har fått frågan om jag tror att Lindgren är ”SD:are”? Jag tror inte att det är så relevant. Det jag såg i filmen är väl bara nåt som speglar den verklighet vi alla lever i.
Lindgren har ju även varit ansvarig för ”Silent attraction” där reaktionära män ska träffa progressiva kvinnor, som inte vet att de är precis det. Följderna kan vi se när de är precis de alfa-orcher som aldrig borde få ta i en kvinna beter sig precis som man kunde tänka sig.
Jag tror att det faktum att den idén ens går att sälja in på Svt är ett resultat av den vita manliga normen i samhället, som gör att man lätt kan identifiera sig med SD:are i en komedi. Den tror inte jag är nåt vidare för samhällsdebatten.
Men visst? Den dag han har en idé om motsatsen får han väl erbjuda mig att vara med? Enda gången jag i närtid faktiskt varit trevlig mot en SD:are var på en dejtingapp (jag är aldrig otrevlig, men kanske bara tar bort matchen) var det mot en judinna som var SD:are. Jag skrev ett trevligt svar och tackade för match men sa att våra värderingar inte överensstämde.
Varför fick jag lust att göra det? Ja, se början av inlägget. När man vet att man inte per definition är en så självklar del av det här ”Vi:et” som Lindgrens film bygger på, kanske man känner mer solidaritet med andra som inte är det.
Jag nämner det bl.a. för att det faktiskt skulle kunna vara mer revolutionerande än hans film.
Där alla ska vara glada och kompisar, som om de idéerna SD:arna står för inte betydde nåt i praktiken, för riktiga människors liv.
Fast de gör ju det.
Och kanske är det därför Lindgren kan inbilla sig, i högerextrema Kvartal, att han och näthataren Aron Flam sprungit runt och skrattat åt gråtande sossar på valnatten 2010? Det har förstås aldrig hänt. Det är ett klipp som har etsat sig fast i minnet på honom, av en SSU:are som Svt råkade få på bild.
Och säkert är väldigt många på Svt precis som Lindgren. Jag tror bara att den här filmen, som jag inte tycker var så bra, är talande för den normalitet han är en del av. Den kan man vara en del av fast man ”varit antirasist sen puberteten” och sälja in kliché-fyllda projekt som nån sorts ”antirasism” för normaliteten på Svt.
Det är det som är problemet.