Isabella
Hårdare än järnet uti spiran i sin hand
Frälser hon, betvingar hon, hon känner inte skam
Bländad av sin övertygelse, hon ger dig enkla val
Knäböj eller fly, eller rostas till din grav
Isabella, Isabella
Europas brinnande flamma
Isabella, Isabella
Hedningar och syndare darrar
Tusen år i mörkret ska få brinna mot sitt slut
Hon beseglar ditt öde om du inte ser Guds ljus
Äventyra under segels kors, få se en helt ny värld
Säkert finns det hedningar att frälsa även där
Isabella, Isabella
Du är min brinnande flamma
Isabella, Isabella
Låt mig som syndare darra
Hem till Mordor
Liten man vandrar på osäker väg
Skuggor från Mordor
Förföljer hans själ
Spring, lilla hob, fly vår väg
Bultande hjärtan, så svarta som sot
Av alla de känslor
Som ni aldrig förstod
Följer oss med
På din väg
Så spring lilla hob
Kanske klarar du dig
Från det du aldrig kommer förstå
Vad vi är, vad vi fortsätter vara
Lika mycket, när vi återvänder
Hem till vårt Mordor
När det är vi som gömmer oss
Igen och igen, från dig och dina likar
När vi under mörkrets svarta kjol
Känner hopp igen
I vårt älskade hem
Där vi får vara i fred
Vårt stolta, läskiga Mordor
Den plats vi längtar till
Med sorg i hjärtat
Även medan vi är dig hack i häl
Oss som du, medan du fortsätter fly
Kommer komma ihåg med skräck
När du kommer minnas oss
Våra läskiga gotiska skepnader
För alltid, medan du hatar oss
För de vi ser ut att vara
Fast vi egentligen bara
Skulle vilja få vara
I fred där
Längst nere i vårt eget mörker
I morse
I morse väcktes jag av känslorna
En våldsam dröm om dig
Fortfarande förtrollad av en värld
Där inget mera var sig likt
Fast mest av striden som fortsatte
Att rasa inuti mig
Vågade jag hoppas hitta min älskling
Där i drömmen, till sist?
Jag ville ge dig min själ
Och min stolthet, den också
Om du bara tog med mig dit
Till din egen innersta dröm
Om du försökte hitta mig där
I ditt egna, otyglade rus
När vi aldrig mera
Behövde vara rädda
Om vi sågs igen
Och hittade oss själva
Medan vi hittade varandra.